Fågel Blå

(Inspirerad av en gammal folksaga)

Fågel Blå

Som en ton - från Orienten

Du har kanske också känt den

Någon har väl satt på pränt den

Kallas Fågel Blå

Som en doft av romantiken

Kommen hit i- från antiken

Svävar över berg och diken

Gör vår Fågel Blå

Minns poeten

Om någon vet vem

Som skrev den skrönan en gång

Nu ur dimman

I elfte timman

Förnimmes den som

En sång

Högt där up-pe fri som vinden

Mellan vita moln och linden

Lyckligt fri som tår på kinden

Svävar fågel Blå

Melodin som vackert klingar

Kärleksfulla budskap bringar

Breder sina ljusblå (vita) vingar

Gör väl Fågel Blå

Gammal skröna

Om prins och böna

Som ack så sköna en gång

trollband världen

som ljus på färden

Och nu så är den

En sång

Kärlekssagan i sin himmel

Lätt glöms bort i världens vimmel

Prinsen vann och på vår himmel

Ingen Fågel Blå

Vad vi lärt oss utav detta
Kärlek är det enda rätta

Gå din väg med steg så lätta

Eller flyg som Fågel Blå

Fågel blå var ett sagospel
som skrevs av Per Daniel Amadeus Atterbom som var aktiv under romantiken. Folksagan Fågel blå kommer ursprungligen från orienten och kom via Frankrike till Sverige. Den nådde Norden på 1700-talet. Den handlar om en prins som av ett troll förvandlas till en blå fågel (papegoja) och i denna gestalt besöker sin älskade, en prinsessa, varvid han en gång såras genom utsatta eggjärn. Genom prinsessans kärlek återfår han sin vanliga skepnad.

Sagan har på svenska dramatiserats av två svenska författare, dels en på vers av Atterbom som aldrig blev fullbordad (utgiven 1858) och dels en på prosa av Anders Lindeberg. Sagan ingår i Per Olof Bäckströms Svenska folkböcker: sagor, legender och äventyr (1845–1848)
PDA Atterboms sagospel Fågel Blå hittar du här.

Fågel blå eller Blåfågel 

är en folkbok översatt från Marie-Catherine d´Aulnoys saga L'oiseau bleu.
Denna saga är i sin tur en omarbetning av en över hela Europa och Asien spridd folksaga, i Skandinavien ofta kallad "den gröne riddaren". Den handlar om en prins, som i fågelgestalt besöker en i ett torn innesluten prinsessa men såras av giftiga knivar, som prinsessans styvmor hängt utanför hennes fönster, varefter han uppsöks och botas av prinsessan. I Fågel blå har sagan smyckat feer, trollkarlar och andra litterära tillsatser i tidens smak.
Det första kända svenska trycket är från 1794; Per Olof Bäckström utgav en variant av sagan i Svenska folkböcker 1848.

Hösten 1941 

satte den då 23-årige Ingmar Bergman upp en pjäs med samma titel. Om föreställningen berättas följande:

Fågel Blå är sagospelet

om kungen på Cypern (Borgar Gardarsson) som inte vågar försvara sin dotter Florinna (Ilona Wi
ksten) mot drottningens (Marjorita Huldén) och hennes hovmästares (Fabian Silén) onda anslag och låter sin gemål gifta bort sin egen dotter, den bortskämda Florella (Alexandra Gustafsson) med prins Amundus (Petter Kevin).
Prinsen som ändå förälskat sig i Florinna vägrar gifta sig med Florella så drottningen låter en häxa (Johanna Lehesvuori) förvandla honom till en blå liten fågel. Florinna inspärras i ett torn men med hjälp av en god trollkarl (Kim Gustafsson) återfår han sin skepnad av människa och sagan slutar lyckligt."

För dagens teaterpublik 

kan det vara skäl att understryka att Fågel Blå ingick i Zacharias Topelius Läsning för barn utgiven 1865-1896. I det digra verket förekommer inte bara sagor utan också lekar, barnpjäser, som visar hur viktig teatern var för Topelius som ett instrument för inlärning i skolan."

En annan gammal saga med samma titel hittar du här.

Och nu har den blivit... En sång!